Visar inlägg med etikett Litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Litteratur. Visa alla inlägg

måndag 13 juni 2011

Vad jag lärde mig av Modemanifestet

Jag är något av fel målgrupp för den här boken. Jag vann den i en tävling på en miljöblogg och tycker idén är fantastisk. En modejournalist som tar ett års köpstopp. Sofia Hedström skriver i början mycket initierat om hur stilikonerna inte har någonting med trender att göra:
"Ikonerna som modemagasinen alltid placerar högst upp i stilhierarkin är inga shoppingoffer, utan människor som experimenterat fram sin egen stil utan större inflytande från omvärlden. Oavsett om de varit rockstjärnor som hittat billiga stilknep i turnébussen eller tokiga, utblottade societetsdamer som virat tröjor på huvudet som turbaner, har de inte lyssnat på trender utan följt sin egen stilkänsla. Just därför har de också blivit modets hållbara ikoner. Alla beundrar nämligen de påhittiga, de som skapat något med det de har istället för att klä sig som alla andra. Därför är det så märkligt att vi hyllar ett ideal och sedan agerar tvärtemot när vi synkroniserat anammar trender i samma stund som de når butikerna."
Precis det är mitt problem med modet, just att det måste vara modernt. Jag har aldrig förstått mig på trendigt mode som koncept eller shopping som hobby. Kläder ska vara funktionella eller tidlösa. Alltså är jag fel målgrupp för boken. De som verkligen behöver läsa den är de modeslavar som samvetslöst shoppar bort sina tillgångar på kläder någon sagt till dem att de måste ha utan tanke på sin egen smak, människan i tredje världen som instängd i en fabrik sytt den, den förgiftade floden utanför bomullsfabriken eller den döende svenska hantverkstraditionen som inte kan överleva då billigt och trendigt står över kvalitativt och hållbart. 


Det finns så mycket som är fel med dagens mode att man inte vet var man ska börja men ett talande faktum är att ett legendariskt ställe som CBGBs i New York var tvungna att stänga igen då området blev hippt och hyrorna sköt i höjden. I lokalen finns nu modekedjan John Varvatos som bland annat säljer looken som rockmänniskor med kläder slitna av åratal på CBGBs hade. Nu kan man köpa förslitna skor för 4500kr på samma ställe. Du har dödat originalet men det är lungt, du kan köpa en tom kopia av idealet.


En trevlig nyhet är att världens kanske mest sykofantiska modeskribent Michaela Forni på Nöjesguiden har bytts ut mot en klarsinnig och vältalig som skriver den här fantastiska krönikan


Så vad lärde jag mig av Modemanifestet, som till största delen är en kokbok för kläder? Att det finns mycket man kan göra av sina kläder, vissa idéer är väldigt bra. Andra är inte så bra, som att totalt klippa sönder sina favoritjeans: 
Här är Sofia Hedström och fotografen Anna Schori i en morgonsoffa:



   

Eftersom jag har dåligt minne registrerar jag det jag läser på aNobii. Under rubriken "Vad jag lärde mig av" delger jag en eller flera saker jag lärt mig av en nyligen utläst bok.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

torsdag 9 juni 2011

Vad jag lärde mig av Out of the Silent Planet

När jag var liten fullkomligt älskade jag Narniaböckerna. Vet inte hur många gånger jag läste om dem. Det var inte förrän långt senare jag reflekterade över det kristna temat och allt som händer mellan raderna. Sedan dess har jag inte läst något av C.S Lewis överhuvudtaget. Förrän nu. Jag har knappt alls läst någon science fiction så det första jag lärde mig av Out of the Silent Planet är att science fiction faktiskt är underhållande. 
Att det växer rosa träd på Mars.
Att om man ska hamna på en främmande planet är det händigt om man är filologist.
Utomjordingar gillar poesi och är mycket klokare än oss.
   

Eftersom jag har dåligt minne registrerar jag det jag läser på aNobii. Under rubriken "Vad jag lärde mig av" delger jag en eller flera saker jag lärt mig av en nyligen utläst bok.

måndag 16 maj 2011

Vad jag lärde mig av Moonwalking with Einstein

Jag har notoriskt dåligt minne och kan knappt fungera utan att konstant skriva ner saker jag behöver komma ihåg eller åtgärda - annars hade de försvunnit i tomma intet. Det har hänt fler än en gång att jag läst en bra bit i en bok innan jag inser att jag läst den tidigare. Det händer ofta att någon refererar till en film, händelse, helg som jag inte har något som helst minne av. Därför var det oerhört betryggande att få reda på att vi alla har kapaciteten att träna upp vårt minne och att minneskonstnärer och professionella minnesatleter inte har ett naturligt superminne utan har avancerat det genom gedigen träning. Det finns hur mycket som helst att säga om den här boken men det viktigaste är: läs den och du är intresserad av världen, universum och allting.

 En specifik sak jag lärde mig av Moonwalking with Einstein av Joshua Foer: Fotografiskt minne är en myt. Det finns inga bevisade fall av personer mer fotografiskt minne. Det har funnits individer som har uppvisat ett ovanligt gott minne och förmåga att snabbt överblicka och återge en bild. Det har dock alltid varit former eller landskapsscener, aldrig t.ex. en sida ur en telefonkatalog.

Eftersom jag har dåligt minne registrerar jag det jag läser på aNobii. Under rubriken "Vad jag lärde mig av" delger jag en eller flera saker jag lärt mig av en nyligen utläst bok.

tisdag 17 augusti 2010

En fest man hade velat vara med på #2

Natalie Clifford Barney förtjänar egentligen inte en kort beskriving men om man måste så var hon en amerikansk författare, poet, celebritet, feminist, konststödjare som bodde i Paris större delen av sitt liv. Hon var öppet gay och hade förhållanden med några av tidens mest uppmärksammade kvinnor, bland annat den kända kurtisanen Liane de Pougy.

Hon bodde på 20 Rue St Jacob i centrala Paris och där startade hon en litterär salong som tillsammans med Gertrude Steins salong var de två största mötesplatserna för Paris literati på den tiden. Hon höll salongen varje fredag i sitt hem. Dessa tillställningar hölls i nästan 60 år och var en av de mest långvariga i Paris. Frekventa gäster var bland andra Colette, James Joyce, Edna St Vincent Millay, Gertrude Stein och Alice B. Toklas, TS Eliot, Isadora Duncan, Ezra Pound, Nancy Cunard, Peggy Guggenheim, Sylvia Beach, F Scott Fitzgerald, Caresse och Harry Crosby, Truman Capote, Françoise Sagan och Sinclair Lewis.

Natalies trogna husmor och assistent var Madame Berthe. Hon sade: "There would be a list of guests and food as long as the kitchen wall, we would have 20-60-100 people. Somehow we could seat everybody. We served sandwiches, cakes, fruit, crystallized strawberries, tea, port, gin, whiskey, everything. The whiskey always disappeared fast when we had American guests."


There were Madame Berthe's famous chocolate cake and harlequin-colored little cakes and triangular sandwiches, "folded up like damp handkerchiefs," Bettina Bergery said, and pitchers of fruit cup, and the Duchesse de Clermont-Tonnerre presiding at one end, pouring regal cups of tea, and the green half light from the garden filtering into the room, "reflecting from the glasses and silver tea urn as from under water."

Gästerna underhölls med läsning, sång och dans av idag legendariska författare och artister och ibland vandrade man ut i Natalies trädgård där ett grekiskt tempel stod, Vänskapens hus. Hon höll även salonger i sitt hus längre ut ur Paris vid Seine och det var här Mata Hari en gång red in naken på en häst.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

fredag 16 juli 2010

På vinden

Underliga ljud hörs från vinden, man går på darriga ben upp för den knarrande trappan och hämtar mod att glänta på dörren för att se...

Vinden är och har alltid varit ett utmärkt tema för vild fantasi, ett perfekt verktyg för skräckfilmer och böcker. En av litteraturens mest berömda teman är vinden i Charlotte Brontës Jane Eyre. Kvinnan på vinden har fått vara föremål för många teorier.

Om det inte är något skräckfyllt som gömts och glömts på vinden så kan det vara något värdefullt. British Film Institute har dragit igång en jakt på en av Hitchcocks försvunna filmer. The Mountain Eagle spelades in 1926 och visades i Tyskland och Storbritannien men alla kopior har försvunnit och ingen har sett den sedan 1920-talet. BFI vill nu att alla ska kolla sina vindar så att den inte ligger och skräpar någonstans.

Om det är något jag älskar så är det en nyhetstory om att något som legat gömt på en vind kommit fram i dagens ljus, och bara tanken på vad som fortfarande ligger oupptäckt. Minns till exempel en vintage Bugatti som dammat i ett garage. Det behöver inte ens ha varit gömt, ibland har folk haft klenoder skräpande i sina hem, som en Fra Angelicotavla som hittades för några år sedan och såldes för cirka 20 miljoner kronor.

Jag har nyligen läst Bill Brysons biografi om Shakespeare och till skillnad från de andra tusentals böcker som skrivits om honom så är den här väldigt tunn. Det är nämligen så att man vet ytterst lite om honom. Det finns olika teorier om att han inte skrev sina verk själv och en handfull kandidater som utpekats som den verklige Shakespeare. Det finns register som talar om att han föddes, gifte sig, fick barn, skrev ett testamente och dog, mellan det finns det ytterst få omnämnanden om honom någonstans. Ingen biografi skrevs om honom under hans levnadstid, den första skrev ett 50-tal år efter hans död och de missade att tala med hans kvarlevande släktingar som hade kunnat berätta värdefull information. Det enda som kvarstår från hans penna är en signatur som man ändå inte är helt säker på är hans. Alla hans originalmanus är borta. En kopia på hans testamente finns kvar där han nämner en silverskål. Den skålen kanske står i någons skåp. En låda med hans originalmanus kanske ligger på någons vind. Vem vet?

tisdag 29 juni 2010

Melissa Rosenberg, Twilight, att polera en skit

Jag gillar Twilightfilmerna, det är bara att erkänna. Den andra falerade men mest på grund av regin och de dåligt animerade vargarna (och brist på kostym när de var i mänsklig form). Det var dock inte förrän jag läste den första boken som jag insåg vilket geni Melissa Rosenberg är. Med tanke på vad hon har att jobba med har hon gjort ett otroligt bra jobb med att adaptera böckerna till film. Det finns en intressant intervju med henne i Hollywood Reporter där hon bland annat pratar om skrivprocessen, bristen på kvinnor i branchen och hur hon hanterar de konflikerande moraliska frågorna i böckerna.

The way the story plays out, Bella commits to some major decisions at a very young age. But the thing that’s troublesome for me is this idea that she can’t have sex because she’ll destroy her soul.


Rosenberg: There’s a couple things going on there. One is, they can’t have sex because physically he could basically kill her. He could break her like a twig, so there’s a physical danger. (I’m not sure that’s any better a message.)
 
But you can get away with that because he’s a vampire.


Rosenberg: Yeah, exactly. What appeals to me in this is you have a desirous girl. She wants sex. She is absolutely clear about that. She’s a horny girl! And it’s such a taboo to have a girl want sex more than the guy, or to have looser standards about that. When he says, “I don’t want to have sex until we’re married” — and he is trying to protect her virtue — but she’s like, “You’re a fucking dinosaur!” But she goes along with it because she wants sex. That I find appealing. Because telling girls that what you’re feeling is shameful or wrong in any way, or that it’s weird that a girl would feel that, is damaging. So this in some ways gives them permission to have those feelings. I also don’t know that abstinence is a terrible thing to breach, but I don’t have kids.

But where’s the representation of young female sexuality that isn’t colored by all the old tropes? It’s entirely possible to have sex, have it not suck and not get pregnant.

Rosenberg: Right. Although, the other side of it is it’s an interesting thing to say, she had sex, but yeah, this can happen. This is a consequence of sex, if you’re not safe, if you’re not paying attention. She didn’t even think he was capable of getting her pregnant, and yet it happened. The thing that drives me insane is the whole concept of having unprotected sex and getting pregnant and then you’re not able to have an abortion. This happens in films and television all the time. It doesn’t even come up, you don’t even address it, no one even talks about it. They actually do talk about it in “Breaking Dawn.” It’s Edward saying, “I think we should get rid of this thing,” and Jacob’s saying, “I think we should get rid of this thing, too.” And Bella says, “No, I’m choosing not to.” But at least someone’s talking about it!

onsdag 12 maj 2010

Twilight

Jag såg filmen och gillade den mycket. Det har dock dröjt tills nu för mig att läsa boken. Läste den mest för att den råkade stå i en bokhylla nära mig. I samstämighet med miljoner andra brudar så dras man med i den uppsvepande kärlekshistorien. Antagligen för att man är människa, har en gång varit 17 år och SÅ kär som Bella är. Däremot när slöjorna skingras lite så stannar man upp och inser att, hallå vad är det här? En ung tjej som totalt ger upp sitt liv, sin skolgång, kompisar och föräldrar för en man. En man som det är förenat med livsfara att umgås med. Hon beskriver sig själv som tråkig ointressant och klumpig och honom som den vackraste människan på jorden, perfekt och bra på allt.

Det blir mer och mer löjligt fram till sovrumsscenen där Edward förklarar sina teorier om var hans släkte kommer ifrån: "...om man inte tror på att hela den här världen blev till av sig själv - vilket är rätt svårt för mig personligen att acceptera - är det då så svårt att att föreställa sig att samma kraft som skapade både plankton och hajar, sälungar och späckhuggare, också skapade båda våra arter?"

Personligen har jag svårt att tro att någon som varit vaken 24 timmar om dygnet de senaste 90 åren och är intresserad av böcker inte ännu tagit till sig evolutionsteorin. Sedan undrar Bella med generad röst om vampyrer kan ha ett fulländat äktenskap och om hon och Edward skulle kunna ha det någon dag? Menas det allvarligt att en 17-årig tjej inte skulle kunna ta upp sexfrågan på ett mindre krystat sätt? Eller är det en tunt förnissad moralkaka skapad av en mormonsk hemmafru?

En underhållande genomgång av grammatiken i Twilight kan läsas här.

Som en kommentatör på ett forum sa: "there's nothing more romantic than pseudo-abusive relationships with controlling men who you can't say no to and who want to kill you."

Böckerna har blivit hyllade för att de uppmuntrar unga tjejer att vara avhållsamma. Och ja, självklart är det bra att unga tjejer väntar med sex tills de är helt säkra på vad det innebär och vad de vill men vad är bäst? En ung tjej som testar sex på ett hälsosamt sätt eller en tjej som blir totalt uppslukad i ett ohälsosamt och farligt förhållande och måste byta art och gifta sig innan hon kan ha sex?

Den genialiske Stephen Fry summerar saken briljant här: